A very, merry christmas!

Min bror hade lagt upp denna bilden i sin blogg. Och med den så vill jag önska alla en GOD (vit) JUL!

En sådan känsla är bättre!

Gazas tårar

För er som inte såg dokumentären "Gazas tårar" så, kan ni se den genom att klicka på länken här under. Jag varnar för MYCKET starka bilder och känsligt innehåll. Den är absolut det värsta jag någonsin sett. Och även om den är jobbig att se så är det ens förbannade plikt som människa att inte vända bort blicken, inte låtsas om att det händer på vår jord om faktiskt inte är så stor. Inte i ett mänskligt perspektiv iallafall. Palestinier och Israeler...vad tillhör vem, vem är god/ond? Inget av det där spelar någon roll. Den enda slutsatsen jag drar efter detta är att när människor lider på det här sättet så är det ondska som genomsyrar allt. Så som de lider så kan jag inte med att stänga av tv:n och gå iväg. Jag lider oerhört av at se detta. Vad är det i jämförelse med deras lidande?? Jag kan gott ligga och gråta en stund och tänka på dem. Vad hjälper det dem? Såklart ingenting. De vet inte om att et ligger en tvåbarnsmamma och gråter i sin villa i Sverige, med två bilar på parkeringen, mat i kylen och en klädd julgran i vardagsrummet. Och oron över en bombattack är så orimlig att jag skulle uppfattas som sinnessjuk om jag hade den. Men det är själva idén liksom. Det är så lätt för oss att inte se. Vi kan välja att inte göra det. Men jag tror det är farligt. Vi kan inte distansiera oss till det som händer. Vi får inte bli för avtrubbade. Jag vill också njuta av livet, skratta, ha roligt, vara lycklig över att jag föddes i just den här delen av världen. Jag gräver inte ner mig över att andra har det svårt. Men jag tänker ALDRIG ,ALDRIG välja att inte se. Jag tänker ialafall göra nånting. Det lilla...ge en peng till de som aktivt jobbar för att hjälpa- det är det MINSTA! Vi får aldrig glömma bort varandra!

Det här är på RIKTIGT!!! Och i dokumentären så ser man att den här sista bilden är ganska vanlig. Och det är oftast inte bara ett hotfullt siktande, utan följs av en avtryckning. Gör nånting, en liten skillnad är också en skillnad.

http://www.youtube.com/watch?v=U0WKVhIpgr4

Juleklapp

Den här får jag av mig själv

Jackan alltså, jag längtar efter den.

GOD JUL

Må eran jul bli fröjdefull och fylld av lycka och mys. Och drick ingen alkohol...inte ni som har barn iallafall. Det förstör bara! Fast själv ska jag ut oc ta en öl med en klassis på självaste julaftonskvällen. Eftersom vi kommer ha "julafton" på juldagen då familjen är komplett.

PEACE!!

Musikhjälpen i P3

Jag skulle kunna sitta och lyssna hela dagarna om det gick för sig. Jag gillar hur folk går ihop, jobbar tillsammans för att samla in pengar till ett välgörande ändamål. Detta året går pengarna till alla flickors rätt att gå i skolan. Jag önskar att vi kunde föra över lite av gemenskapen, sammanhållningen och samarbetet i vardagen också.
Men vi vill gärna ha en anledning att behöva gå samman. Jag tror också att det är lättare att skänka pengar och jobba för en sak vi har lite distans till. Det är något med oss här i Sverige som gör att vi upplever ett visst obehag när saker och ting kommer för nära. Jag menar, vi kanske har en granne som är gammal och skruttig. Vi ser hemtjänsten komma och gå flera gånger om dagen. Vi förstår att den här personen har ett stort vårdbehov. Men vi plingar inte på själva och frågar om vi kan hjälpa till med något.
Vi vill inte upplevas som påträngande, obehagliga och vi kanske har en uppfattning om att vårdtagaren inte heller vill vara till besvär.
Nöjer vi oss eller?
Jag är inte den som är den..jag är också sån. Men jag försöker att bli bättre. Jag undrar vad som krävs för att vi ska våga ta till oss det som finns nära, alltså det som är i vår närhet utan att vara oss nära in på livet.

Idag ska jag och barnen gå på bio. Det ska bli riktigt mysigt.

Nu är det igång igen

           VS






Maskineriet i min hjärna slår av och an. Nu menar jag inte att jag är hjärndöd ibland och ibland inte utan jag menar att det slår på lite extra. Som nu. Dagens fundering slogs igång av att jag skulle hämta hårfönen inne på dotterns rum. Jag stod och såg på henne en stund och blev så kär, som jag blir varje gång jag ser henne. Jag tänkte lite på Stefan Sundströms låt "somna lycklig"...det är en gåva att få sova som ett barn. Min vackraste lilla tjej som jag älskar så det nästan gör ont i hela mig.

MEN..... Nu kommer det. Det finns de som är små och inte somnar lyckliga. Som somnar i ett hem, som skall vara deras trygga bo, men som är den platsen där de är mest rädda. Som inte sover som barn, utan som sover som små vuxna med en klump i magen och en ständigt vakande intuition. De "sover" aldrig...inte så som man tänker sig att barn gör. De är oroliga i kroppen men har inte ord för känslorna. Föräldrarna, deras "trygghet" kanske super, slåss, drogar, eller bara inte bryr sig så värst mycket. De får somna ledsna, hungriga, trasiga...gud vet allt.

Nu till funderingen som detta ledde fram till.
När man är ett barn så formas man mycket av sina föräldrar. Deras sätt att se på världen tar man med sig. Man har den som utgångspunkt och därefter så ÄR man. Man har inte så mycket andra referenser att se till. Kanske i skolan så kan man se lite hur andra barns föräldrar är osv men man tolkar dessa utifrån den bild man har. Om man hemma alltid får höra negativa saker om till exempel någon granne köper ny bil "jaha, titta nu då. De tror att de är något som har så fin bil. Herregud, en sån behöver man ju inte. De vill bara visa att de har pengar", utbriser föräldrarna. Samma om de andra grannarna som far utomlands en gång om året. "Oj oj oj, vad dom åker. Hur orkar de? Fara runt och släpa runt barnen på det där sättet"....negativt, negativt.
När man är liten så blir detta som sagt ens referenspunkt och man utgår från samma. Hör man att någon köpt ny bil så tänker man samma tankar som man hört ens föräldrar upprepa gång på gång om det där.
Och så är det med allt föräldrarna gör...till en viss tid i ens liv då man frigör sig. Alla gör inte det. Vissa tar med sig detta igenom hela livet. Och i många fall så är det s¨klart positivt då man har haft en fin barndom och fått med sig bra värderingar och en stabil grund att stå på. Man har lärt sig vad rätt och fel är och man ser inte andra människor som hot utan som potentiella kamrater.
I de fall då något negativt förts med så kan två saker ske... Antingen så mal man på. Blir en likadan person som gnäller på grannens fina bil. ELLER....så blir man inte det. Det blir som ett personligt paradigmskifte. Man blir helt enkelt motbevisad. Man inser att det man har med sig, den grundläggande bilden av människor, händelser och annat. motbevisas. "Nä, grannen ville inte alls visa upp sin fina bil och skryta. De är faktiskt hur trevliga som helst och det är inget fel med att vilja köpa en ny fin bil som samtliga i familjen kan färdas tryggt i".

Jag undrar. Av alla de som växt upp under något sämre förhållanden och kanske fått med sig en aningens skev och negativ bild av livet och samhället. Vad är det som gör att vissa orkar ifrågasätta, göra annorlunda och därmed bryta mönstret. Varför gör inte ALLA det? Vi lever i ett land där vi har så mycket hjälp och resurser att få, alla har möjlighet. Men det är inte alla som tar den. Klart att alla är olika, det vet jag. Kanske är det så att vissa har med sig i sin bild att "det är värt att kämpa, man kan åstadkomma saker här i livet" medans andra har med sig känslan av att " man kan inte påverka någonting", en offerstämpel. Man ser samhället som en fiende som vill en illa.
Jag tror att det som avgör hur vi orkar ta itu med oss själva är det där man inte kan ta på, det där som är någonting MER, blandat med slumpen. Ibland behövs det yttre krafter i form av andra människor som inspirerar och påverkar. Jag har mött ett par sådana, och när man öppnar upp så ser man att det finns hur många som helst!

MAN MÅSTE VÅGA IFRÅGASÄTTA GAMLA ORGANISATIONSFORMER! Emile Durkheim

Stefan Sundström – Somna lycklig

En påminnelse

Glöm inte att vara snälla mot varandra. Annars blir det inte så roligt när tomten kommer.

Eller så blir det det ;)

Tacksamhet

Jag är SÅ glad att jag har en sån här just nu. Fryser som en naken isbjörn. Pluggar in "warm and cosy". För att spetsa till det lite extra så har jag den på mig i sängen , under täcket. Skä hä va gött elle skä hä va gött?????   OBS!!! Det är inte tjejen på bilden som har skrivit inlägget.

Snart...

...kommer bilder på in hårresande upplevelse.

Roligt (tycker jag)

Kom på en grej. Min blogg heter ju Vaddå Rubrik (påhittigt som faen) och så har jag en liten underrubrik som lyder "den sista åt upp sig själv", och personen som ligger bakom detta är just Anna som jag ska hem till ikväll.
Vi gick som sagt i samma klass och vid detta tillfälle så hade vi Naturkunskap. Vi pratade om arter som hade dött ut för att de inte riktigt hängde med i evolutionen. Vår lärare sade något i stil med "...och vissa arter har dött ut på grund av att de börjat äta varandra" , då kommer Anna på hur det måste blivit i slutet av kedjan, alltså Den sista åt upp sig själv. Jag skrattade i minst två timmar efter det. Jag såg ett djur, typ en blandning mellan fågel-björn-ekorre, som så sakteliga började sätta i sig sin egen kropp. Han kanske drog läppen över huvudet och svalde? Vad tror ni??

Fredag

Idag är jag och lillan "lediga". Just nu sitter vi vid varsin dator och grejar. Men snart ska jag putsa upp hemmet lite. Ikväll ska jag och en fd klasskompis och vän hem till en tredje fd klasskompis och vän. Vi ska prata och mysa. Denne vän har gått igenom helvetet och befinner sig fortfarande i något slags vakum då det värsta man kan tänka sig har drabbat henne och hennes familj. Hennes dotter blev sjuk. Ingen förkylning eller magsjuka eller så utan...cancer. Även om läget är stabilt just nu så lever de i en ovisshet som ingen vill vara med om. Det ska bli SÅ skönt att få krama om och prata, gråta och förhoppningsvis  skratta lite också.

Var rädd om varandra. Livet kan förändras på bara en minut.

(man kan klicka på ordet "minut", då får man höra en fin sång)

Hårschitzofreni

Alla som känner mig VET att jag ungeför en gång om året vill göra något med håret. Oftast färga det. Två gånger har det hänt att jag blivit brun/svartett. Ångrat mig och blekt tillbaka håret. Som ett mirakel har det blivit riktigt bra men håret har blivit rätt slitet.

Nu håller jag på igen, googlar ihjäl mig efter hårfärger.

Some:

Den här är så fin!!!Den är jag mest sugen på, men då vill jag ha PRICK sådär. Släng med hela huvudet inkl fejs också kanske.

Den är också fin, lite mörkare blond än vad jag har nu.

Fint, med slingor som liksom går i varandra ton i ton.

OBS!! Min MARDRÖM. Att få skunklooken!

Dagens metafor

Detta tänkte jag på när jag låg i badet. Jag brukar påminna mig själv då och då att det är jag som styr mitt liv. Att det är jag som är ansvarig för hur jag vill må osv. Och idag blev det så att jag i mitt huvud tänkte att "det är du som är kaptenen på skutan, Maria" skutan i det här fallet är min egen kropp, själ och mitt liv. Alla människor har en skuta, eller kanske ett skepp. Ombord finns människor. Vissa satt liksom i träet när man byggde den och vissa har man valt själv att de ska komma med på denna tur. Ombord finns även alla redskap du behöver för att klara eventuella stormar, havsodjur eller jättevågor.

Vid storm eller annan fara så har man redskapen lite olika tillgängligt. På den enes skepp ligger allt nära till hands på däck. Man behöver inte sträcka sig långt för att nå det man behöver. På den andres så kanske man måste gå ner på undre däck för att hämta förnödenheterna. Och på den tredjes så måste du ta dig ända ner och in i maskineriet för att få ordning på kaoset. Vissa klarar det inte alls och dras ned i djupet. Många har verkygen men drabbas ändå av stormar så hårda att de möter sin skapare allt för tidigt.

Om något inte fungerar i besättningen då? Ja om någon person som är med på den här resan gör så att skeppet hela tiden går lite snett, det lutar och gungar på grund av denna personen. Kanske blir det plankan för denne. Man måste ändå för sin egen skull tänka på vad som gör färden trygg och stabil, och ROLIG! Även om detta problem är någon som sitter i träet. Ibland måste man slita loss den ruttna plankan och slänga överbord.
Ibland stannar man till och plockar upp fler som får komma med. Och DU har ansvaret för att de ska färdas tryggt och fint i ditt sällskap.

Ibland är stormarna rent ut sagt jävliga och river upp stora sår i skrovet. Men oftast seglar man fint och njuter av sällskapet man har med sig och ser fram emot var man skall komma och vilka man ska möta härnäst.
Så kom ihåg det människorna!
Det är du som styr skeppet, men du är även gäst på någon annans. Dessutom finns det de som sitter ensamma i en eka.

Julefrid

Igår var jag och Andreas på Skyttepaviljongen och lyssnsade till min skönsjungande vän T.J, det var mycket fint.

Jag längtar till julen faktiskt. Brukar inte riktigt ha någon julkänsla men den börjar krypa på. Vet inte om det är snön, längtan efter julmat/godis eller kanske det klämkäcka förbandet (kören), som rev av ett par julebitar i fäbodmiljö som lockar fram detta i mig.

Jantelagen

Jag är så sjukt stolt över mitt VG så jag vill bara "rub it in", kanske mest i mitt eget fejs för att jag själv också ska inse att jag faktiskt ÄR duktig.
Jag har alltid haft ganska låg självkänska och gått runt med en konstant "närskadeuptäckaattjagärenbluff" inställning. Men jag måste nästan skriva detta som en note-to-self. Maria: Du kan, du är duktig och du har förtjänat detta. Det börjar sjunka in. Men jag kommer ofta tillbaka till tankar som, jo,men det var ju bara för att.... ja men ALLA andra hade säkert.... osv.

Jävla sorglig inställning alltså.
Men jag surfar på den här vågen ett tag nu.

Idag har jag en "ledig"dag och massor att göra. Men jag ska göra allt tillsammans med världens vackraste 3-åring.

Brukar inte lägga ut bilder på kidsen men här gör jag ett undantag

Direkt kompensation

För att ni inte ska tro att jag blivit galen så lägger jag upp den här:

En tjock katt i ett badkar

Ordet Palt

...det känns så hopplöst. Som att man inte orkade anstränga sig för fem öre när man skulle komma på ett bra namn på "rätten". Jaha, vad ska det här kallas då? Palt? För en norrlänning kanske det var just det som kom ut när han eller hon öppnade käften och lät läpparna och tungan göra som de ville, typ ingenting.
Försökte hitta en vettig bild på palt, men det såg bara ut som nå skållade gettestiklar och lockade mig ej.


Det här måste vara mitt konstigaste inlägg någonsin?

Viskan, lagan, nissan, ätran.

Jag är jättetrött på att planera och laga mat för tillfället. Har lust att slänga fram varsin fryst billys eller nåt. Detta har pågått ett tag och jag vet inte var jag ska hitta motivationen riktigt. Hösten är min sämsta tid. Energin går mest till att ta sig igenom.
Jag vill bara göra sådant som jag mår bra av. Mysa med barnen till en film, träna, lyssna på musik, tända ljus, bada och träffa vänner.

Irritation

En sak som irriterar mig är människor som gnuggar och gnuggar med sina övertygelser. Visst, jag förstår kanske grejen, men kom igen, sluta tryck ned det i halsen på en. Det är nästan som när Jehovas är ute och jobbar. De tror också STENHÅRT på sin tro, och att om alla levde som de gör så skulle alla vara lyckligast i världen. Vilken känsla ger det en?? Mig gör det iallafall spyfärdig. Särskilt när framtoningen för att förmedla sitt budskap/tro/metod nästan blir aggressiv.När man fördummar människor som inte gör på det här sättet. ALLA andra är lurade, utom de själva som insett sanningen!! Man blir inte särskilt sugen på att testa iallafall.

Om man nu vill nå ut med sitt budskap/tro/metod och påverka så måste man börja med att ändra inställning till människor som ännu inte "förstått" att detta är det bästa. Man kan inte gå ut så hårt som vissa gör och fördumma andra.

Nä...är det nu så att man vill människors bästa så måste man ge dem chansen att få tänka själva.

Amen!

Omöjligt uppdrag

Att köpa smidiga vinterkängor till en 10 åring som är smal som en pinne och har stl 40-41 i skor känns ju som en omöjlig ekvation. Vi får se hur det går.
Detta känns som en bra dag. Lite shopping till barnen, och sedan mys med glögg.

KORS I TAKET, men jag börjar faktiskt längta efter lite snö, och jul. Har kommit fram till att det är liksom det bruna med vintern som jag inte gillar. Och kylan, den gör mig förbannad.

En ljum sommarkväll/natt, där har ni mig som allra lyckligast.

Typ såhär, på galej med Cissi!

Vocal

Här är en sån där text som träffar hårt!
Lyssna på låten, den är helt fantastisk!

Anna Ternheim- I say no

Lately you've been bothered by your friends
We will disturb you, to make you talk again
Try to find the other side of you
The things you hide, what you don't say

We say no, oh no
We won't let you slip inbetween
We say no, oh no
We won't let you squeeze right through

Give you second chances easily
We wait for answers, for hours and years
But the sadness in your eyes won't go away
It becomes you, in a strange kind of way
I wonder were you come from
Who you've been
What you gain, if you win
But my guess is right you break like glass
And I wonder where, your god was then
I say no, oh no
I won't let you slip inbetween
I say no, oh no
I won't let you squeeze right through

Oh how sweet a girl like you can be
When she tries
You're changing skin like I change clothes
You're faking it well but it shows

You say, lately I've been bothered by my friends
They need foregiveness
I need therapy, they say
Better lock up well before they come
With their prairs, and loaded guns
Better lock up well before they come
More than ten years to ignore, what they here for

We say no, oh no
We won't let you slip inbetween
We say no, oh no
We won't let you squeeze right through

We say no, no no no
Since you fall from every throne

Övergivna platser

Måste verkligen bara tipsa, även om många kanske redan varit in på den sidan så. Det är så otroligt fascinerande. Jag önskar att jag kunde åka till alla dessa platser. Det som jag tycker är det mest otroliga är dessa hus och ibland hela områden där det känns som människorna bara en dag rest sig ur soffan och gått. Gardiner, kläder, husgeråd, tavlor och annat som minner om människorna som en gång bott där finns kvar, orört. Stora slott i som är otroligt vackra och alldeles öde. Och alla dessa fabriker och andra ställen där produktionen varit omfattande som bara gapar tomma. Jörnmark berättar också om historiken runt ställena och man får sig en kunskapsuppdatering över det gamla Sverige, Europa och Världen. Det är helt otroligt och man fastnar länge länge länge på denna sidan!

Ur Albumet "Det Sicilianska slottet Europa"

Mycket nöje finns på  http://www.jornmark.se/

 

Sivert Høyem på Stadsteatern Gbg 12/11-11

Bravo!

Excellente!

Magnifico!

Spendido!

Dom "gubbarna" (hrm...) visar inte bara var skåpet ska stå, utan vad ALLA skåp ska stå.

(alla bilderna är tagna av Cecilia Agneta Lindoff)

What a wicked thing to do!

Obotlig romantiker? Må så vara. Ett tecken på detta är att jag ALDRIG tröttnar på den HÄR!

My wild love went riding...

Tacksamhet

R.E.M- Find the river.

Jag har tänkt en del på det där med hur man upplever känslor när man är liten/ung. Man har liksom inte orden. Man känner ilska, sorg, frustration, ångest och besvikelse, men man kan liksom inte förstå dem. Men så när man ligger på sitt rum och lyssnar på musik (vilket jag gjort väldigt mycket) så kommer det... i en melodi eller en text. DÄR satte någon ord på det jag känner och något väller liksom upp i bröstet och hjärtat är på väg ut. En slags kanal ut, en liten stunds befrielse, lätta på trycket litegrann. Och så känner jag fortfarande. Fast idag finns orden men inte alltid formuleringarna. Och så kommer då ibland fantastiska människor som besitter förmågan att kunna skriva precis så som man önskar att man kunde säga. Små detaljer som beskriver så stora saker.

Vissa låtar träffar så rätt att man måste dra efter andan. Och det är ju det som är hela meningen tycker jag.
 Jag läste Alex Schulmans blogg härom dagen (älskar honom lite för han är så rolig) och han skrev att han är som döv för musik. Han fattar inte grejen av en bra låt, tycker bara att det låter liksom. Han kan inte urskilja melodier, texter, känslor. Och jag kände bara hur synd jag tycker om honom. För det är ju något av det bästa som finns.

Idag slår mitt hjärta så hårt. Men jag vet inte vad jag ska lyssna på, vet inte vad det är som ska ut.
Jag längtar ständigt efter nåt fastän jag har så mycket...Betyder det att man är en rastlös människa eller att man bara inte är framme än?

The company of trees

Kan verkligen rekommendera dessa två! Tvål från Lush, doftar citrus! Helt fantastisk. Det går nästan inte att sluta tvätta dig. Den finns på www.lush.se, den heter snow globe soap. Och en body milk från John Masters Organics. Doftar blodapelsin och vanilj! Godare än du nånsin kan ana. Finns på www.didu.se men även på www.johnmasters.com

The night belongs to lovers

I helgen har jag och Cissi varit i Gbg. Vi har bott på finhotell som hade världens goaste kuddar och ett badrum som man ville ta med sig  hem. Och inte minst har vi sett på FinSivert och hans fina band. Helt otroligt bra som vanligt. Dom är så bra så det är ingen ide att förklara ens. Min svåger och hans flicka var också med och de älskade det. De spelade "Look away Lucifer" och den gillar Jossan jättemycket så då längtade jag hem till henne lite.
På morgonen åt vi frukost LÄNGE!!!!! Det var helt underbart gott. Kaffet var bryggt på guds kaffebryggare tror jag.

Denna veckan kommer mest bestå av välfärdspolitik, men det är ju viktigt det med.

Låtsaslyx

Har roat mig med att "fejkbeställa" kläder idag. Dvs jag klickar i allt jag vill ha och lägger i varukorgen. När jag känner mig nöjd går jag vidare till kassan där jag förtvivlat kommer överens med mig själv att jag inte kan handla 2 jackor och några tröjor för 4000:-. Jag klickar då "remove" på de som jag inte riktigt behöver....klick...klick. Så få se nu. VA!? Är det bara de här billiga bastopparna kvar nu?! ÄH, då skiter jag i det. Och så går jag vidare till nästa sida och gör likadant. Har gått igenom Nelly, Bubbleroom, Asos, H&M  och Zara. Finast jacka hittade jag på asos, den vill jag ha helst idag!

Det kan i många ögon tyckas meningslöst, men det är det inte. För jag blir så glad av det. Och när man tillslut känner att, "jag behöver faktiskt inte de här", så känns det bra.

Men jag har tänkt lite såhär. Alla som sitter där hemma och känner som jag, att man är så sjukt trött på nästan alla sina kläder. Ska vi byta? Jag har storlek 34-36-38. Beror på vad jag har ätit veckan innan samt vem som sytt kläderna. Ja, jo du bör ju helst ha samma stil som mig ungefär. Jag byter inga ACNE jeans mot ett par med strass på röven.

Men alltså, kolla jackan!!! Den måste bli min.

Såklart är det INTE äkta päls. I would näver!

Minner om en guldfisk

Jag tror att jag kommer ihåg saker, ända tills jag kommer på dem och upptäcker att jag glömt bort dem.
                                                                                                                                                            Maria

Underbara Anna!

Anna Ternheim- the night visitor

Bokad till nästa års Peace and love! Längtar så mycket! Hoppas bästaste Johanna blir med också. Hon MÅSTE! Jag älskar peace and love. det är så underbart. Bra uppstyrd festival och nära hemma! TACK från en bekvämhetsberoende person.

Hoppas att Sivert kommer också, mannen med rösten och de snygga kläderna!. Jag ska fan se till att det sker, och Ane!

På återseende!

Magtjall

Mitt i dagen studier så ropar magen NEEEJ!!! Jag fick åka hem och inta soffläge. Mår fortfarande illa. Vik hädan onda!

Sveriges mesiga snälla lag!

Ett års fängelse.

Det blev domen för den 43-årige man från Borlänge som utpekats som huvudman i den stora barnporrhärvan.
Ur DN: "Åtalet mot 43-åringen i Falu tingsrätt omfattade 1.181 bilder och 40 filmer. Av dem var 115 bilder och 37 filmer av "särskilt hänsynslös art"."

Detta upprör mig något enormt!!! Han har dessutom suttit och chattat med kvinnor och "fantiserat" om sexuella lekar med barn där utgången för barnet är dödlig.
ETT ÅR i fängelse?!?!?!?!?!?!?!?

Jag SKÄMS och ta mig fan gråter nästan. TÄNK på alla dessa barn, i de filmer och på dessa bilder av "särskilt hänsynslös art", som torterats såhär för att sinnessjuka gubbar och kärringar ska sitta och NJUTA av att se detta!!!!  Gör man det så tycker jag faktiskt att man ska straffas lika som om man utfört handlingarna själv.


FYYYYYY FAAAAAN!
Mitt hjärta blöder. När jag tänker på barnen, men kanske ännu mer när jag tänker på att problemet är så jävla omfattande. Det här som hände var rätt spektakulärt, men han är bara EN, av hur många kan jag undra? Hur många sitter där med sina perversa böjelser och lockelser av att göra barn illa på det sättet. SÖK HJÄLP GENAST!!!

En stilla bön till alla små. Som ingen vet om, som lider är rädda och gråter. En bön till alla dom och hopp om att de en dag ändå får ett fint liv fyllt av kärlek.

Klipp till mig

Såhär vill jag ha mitt hår. Vi får se vad Marran kan trolla fram!! Jag vill gärna se ut som Kate Moss i övrigt också, men då kanske jag måste vända mig till en skicklig plastikkirurg.

Att bjuda på sig själv

Vad är det?? Är det att kunna visa sig ful som fan? Skratta åt saker som ingen annan tycker är roligt, stå upp för saker som anses som fel eller knäppt. Gå naken på stan utan att skämmas.
 Eller betyder det att folk får äta upp en?

Ica Maxi

Idag när jag var där så gick jag runt i lugn och ro. Jag ÄLSKAR att handla ensam. Jag går runt och tittar på maten, luktar på saker, bläddrar i en tidning, kollar om det kommit någon ny fin hårfärg, suktar efter lösgodiset men köper något gott tuggummi istället. Ja, i vilket fall. Idag när jag gick där så fick jag ett sånt där lyckorus. Jag blev alldeles glad och varm när jag gick vid frukten och grönsakerna och kände doften av svenska höstäpplen och satsumas, morötter och tomater. Så tänkte jag att jag skulle skriva om det där lyckoruset här, men jag skrev ett argt inlägg om fotboll istället.
Så nu har jag kompenserat.

Och glöm inte vilken film som man bör se minst 3 ggr/år!!

Dirty Dancing ja!

FOTBOLL

JAG HATER FOTBOLL JA!!! DET SKA NI VETA!!
Jag vågade inte skriva det på facebook för då hade  folk antagligen börjat anmäla mig.
Men jag vet inte vad det är. Jag tycker bara det är så sjukt värdelöst. Det finns INGET som tilltalar mig. Det är FULT, ful bild på Tv:n, fula kläder, fula färger och en jävla massa bröööööl!!! WOOOÖÖÖÖÖ, BBRRRRRÖÖÖÖLLLL!!!
Märker ni hur jag går igång kära vänner. Jag skulle kanske kunna vara en sån som hänger utanför matcherna och spöar folk som gillar fotboll. Som slår på dom som blir så till sig av sporten att dom kissar ner sig??

Ja kanske det då. Om ni frågar mig vad jag gillar då? I sportsammanhang.

Jo, jag gillar det här!

Livstecken

Normperspektiv

Vi beter oss utefter vad som förväntas av oss, och vi förväntar oss också av andra att de skall bete sig på ett viss sätt. (inte alla hela tiden, men i stor utsträckning)
Ikväll är jag en mamma enligt allmän förväntning. Jag lagar middag till familjen. Kött med pommes och bea. Efter det skall vi se en film och äta popcorn och ha "fredagsmys".

Dessutom blir det antagligen inget liggandes heller. Helt enligt normen för en småbarnsfamilj i 30-års åldern. Man somnar med choklad runt munnen till nån serie....
Om jag är lycklig? Ja, för det mesta!

Den här har Jossan gjort. Det är "handelefanter". Mamma, pappa, bror och en liten bebis! Det är lycka det!

Studieteknik

Läsa i litteraturen och skriva lite, söka på datorn efter information, skriva lite. Dicka kaffe. Läsa lite mer, skriva. Facebook Läsa mail och försöka anmäla mig till vårens kurser på uppmaning av nån slags högskolemänniska, hittar inte de angivna kurserna. Kolla en youtubevideo. Dricka lite mer kaffe. Spåna efter ett hotell till den 12 Nov i Gbg. Götta till det med ett MITT i prick i stan. Äta lunch (en halv balja Ben and Jerry´s). Vara sugen på MAT. Känna efter och komma fram till att det inte orkas lagas.

Ungefär så... Ska fortsätta med att läsa massa text och så småningom hämta ett barn och sätta igång med diverse aktiviteter.

Red blooded woman

Min nya studiekamrat!

STRESS = BAJS

Har mått som ett lass skit ett tag nu. En hel massa saker spelar roll i detta drama. Borgången av en kär vän, tenta mitt i alltihop så fokus riktades så gott det gick till båda sakerna, förlusten av en fin människa vägde såklart tyngre och påverkade mig till och med fysiskt. Sedan massa som vanligt...personligt skit. Men jag tror det börjar räta upp sig. Hoppas iallafall.

Mina i-lands problem just nu ligger i att jag köpt ny dator och hoppas verkligen den kommer IDAG. För jag har massor att skriva och den jag sitter vid nu sjunger på sin sista. Dessutom börjar det bli dags för en ny telefon och det är ju sååå svårt att bestämma sig för vad man ska ha. Staackars mig =(

Hösten är en jobbig period för mig för mina tuffaste utmaningar och förluster har alltid slagit till på hösten. Dags att vända trenden.

Lite mer så, klämkäckt får det bli i år.