Läser sociologi för tillfället och det vänder liksom ut och in på hjärnan.
Å ena sidan så är det verkligen intressant att vrida och vända på olika saker, plocka isär dem till smådelar och luska i varenda grej, beteende och tanke. Å andra sidan så kan jag känna, vaddå, skit samma. Vad spelar det för roll att veta allt detta. Men grejen är den, att allt detta skapar en fyllighet, ett ytterligare djup i min syn på människan och en förståelse för beteenden och vad det är som påverkar oss. Det blir som en social skiktröntgen jämfört med en vanlig slätröntgen.
Det spelar verkligen roll. För man kan inte ha en platt syn på människan. Särskilt inte om man som jag, har tänkt arbeta med dem, för dem. Det gäller att kunna få en så komplex bild som möjligt av varje individ man vill hjälpa för att komma åt kärnan eller kärnorna, till vad som skulle kunna leda till en positiv förändring.
Jag skriver kärnorna för jag är övertygad om att det ofta är många saker som leder till att en person hamnar i en otillfredställande livssituation. En taskig barndom enkom behöver inte vara den enda förklaringen. Strukturen man lever i, dvs miljö, bostadsord, rådande politiskt läge osv påverkar mycket vilka möjligheter man har. Och sist men inte minst, den egna inställningen man har till sig själv. Hur ser man på sig själv? Offer, överlevare, kämpe, obefintlig, oviktig, stark eller svag?
Be YOU for YOU!! Men ta inte dig själv på för stort allvar, då får man bara ångest!
Fragment ur min senaste vardag:
Köpt ny tröja och varit glad
Ätit lunch med sällskap som mest befann sig under bordet
Skrattat så jag nästan kissat på mig (VIKTIGT!!! Man håller sig frisk av skratt)
Ätit frukost, här är min bästa frulle. Två ägg och lite frukt. (förutom hotellfrulle då)
Gjort rosett av mitt eget hår
Pluggat
Fikat med min vackraste supergravida Cissi
Fått superduperfin tavla i födelsedagspresent av Anna Banan
