måndag 2 september 2013

Take me home

Ibland önskar jag att man kunde rodda om i sitt liv lika enkelt som man kan sortera i sin garderob eller ordna sina dokument och bilder i datorn.
OM det hade gått så hade jag gjort en idag. Jag hade gjort många saker ogjorda men ännu fler gjorda. Jag hade gått tillbaka och vågat mer.
Jag skulle genast byta bostadsort. Genast! Jag skulle spara vänner och skola osv. Men orten...den är död, eller kanske är det jag som dör på den här orten?

Jag blir alltid sån här när jag har varit iväg och fått andra perspektiv, träffat andra människor, gjort nya bekantskaper som känns kul och uppiggande. Först de två härliga veckorna i Spanien och sedan en helt sjukt rolig helg i Stockholm innehållande allt man kan förvänta sig och lite till. Parkeringsböter, regn, sol, fika, kära återseenden, staden allmänt, öl på fina ställen och tatueringsmässa. Jag var dessutom där ensam. Vilket betydde långa morgnar i soffan med frukost och tv. Tänka ifred. Lyssna på vilken musik man vill. Äta vad man vill, inga tider att passa. Har träffat så kära vänner.

Befinner mig just nu i ett tillstånd som är en blandning av lyckorus och sorg samtidigt. Livskris eller?

Skönt och underbart att komma hem till barnen såklart, och sin egen säng. Men... Jag har varit med mig själv hela helgen och det har varit så underbart skönt. Skall försöka vända den här energin på något vis och använda den till att vara tacksam och känna mig laddad.

Fått frågan många gånger... Va? Är du där själv? UTAN FAMILJEN? Ja... Jag är en egen människa så. Ja, det är inget konstigt med det. Dom har haft en jättemysig helg hemma med vänner som sovit över och legobygge.

Tror det som händer mig är lite som det blir för knarkare som pundar upp sitt dopamin på nolltid och känner sig totalt nere däremellan. Har slösat rejält i helgen så det går på lite sparlåga nu. Alltid samma, efter festival osv. Låg...





BLÅ

MÖRKBLÅ

Sivert Høyem – Black Cross

tisdag 12 mars 2013

Cry to me

Min bästa vän ligger i detta nu och ska få en bebis. Jag är alldeles nervös och förväntansfull som fan. Samtidigt så är jag sjukt trött och funderar över min energi är. Kanske är den med henne...

Gud, från och med idag blir deras liv helt nytt.

Bästa scenen från en av mina absoluta favoritfilmer.  Jag lägger den här idag för att det är min och Cissis film!

Jag och Ciss, på väg ut i sommarnatten.
 

onsdag 27 februari 2013

En het potatis

Jämställdhet! (gud vad det sticker till i huvudet på vissa redan här)

OBS! Detta är ingen absolut sanning, det är mina funderingar, idag. Näthata om ni vill.

Jag har funderat så mycket på det, och igår var Nina Björk med i "min sanning" på SVT1. Hon satte ord på de tankar jag farit runt med och försökt sammanfatta på något bra sätt för mig själv. Hon sade typ något i stil med "dagis är ett sätt att tjäna pengar även på kvinnorna, man pekar återigen att ditt värde som människa ligger i dina prestationer i form av arbete". Oh my tänkte jag. Vi kanske inte har kommit så himla långt ändå (jo, det har vi men vi kanske har cyklat omkull lite). Om kvinnan skall värderas högre så måste vi in i den manliga normen.För mig handlar inte jämställdhet om att män och kvinnor ska göra samma saker, utan att det man gör, vad det än må vara skall värderas lika. Om kvinnan är hemma med barnen och sköter hemmet så skall det ses som värt i sig. Vi blir mer och mer stressande i denna tävling som kallas livet. Vi har dåligt samvete för våra barn som i princip bor på förskolan. För tänk om vi skulle VILJA vara hemma länge med barnen, Eller om MANNEN ville det! Hemska förtryckta/pussywhippta tanke, för ingen vill ju hellre något annat än att JOBBA? Var är vår frihet och fritid? (Där finns det återigen ett systematiskt hinder. Vi har inte råd att vara hemma, för då får vi inga pengar och då får vi inte vara med). Den kan vi få vid 65 års ålder kanske.
I kursen vi läser nu så har vi talat om tre-generations familjen. När man förr bodde tillsammans far/morföräldrar, föräldrar och barn. Far och morföräldrarna tog hand om barnen när föräldrarna arbetade och föräldrarna tog hand om sina gamla. Det skulle aldrig fungera nu kanske (individualism ist för kollektiv) men vår lektor sade något bra. Om man tittar på hur det såg ut förut, kvinnan tog hand om barn, tvätt, städ, disk, vårdande sysslor. Och man tog hand om sina gamla hemma. Sedan ville man öka jämlikheten och tog in kvinnor på arbetsmarknaden. (nu snackar vi förr i tin) Men vad fick de jobba med då? Jo, typ samma saker som de skött i hemmet tidigare, städ, vård och omhändertagande yrken. Med låg status. VARFÖR har dessa yrken låg status? Jo, det drar inte in några märkbara summor till staten. Så är det. Det kostar att ta hand om de gamla och sjuka. Men man måste se till andra värden, livsvärde, vad är det?
Om kvinnor och män bara kan bli jämställda genom att kvinnor skall göra som männen så har man ju fortfarande inte kommit åt kärnan, då har vi anpassat oss till malestream? Jag tycker att man borde få vara olika och ändå lika mycket värda. De flesta av oss ser människans lika värde oavsett hudfärg och det är dags att vi ser detsamma även om vi är av olika kön och har olika uppgifter. Nina Björk tog även upp "den politiska människan" och talade då om att vi som människor måste ha ett större perspektiv när vi går och röstar, än att lägga hela vårt hjärta i den egna plånboken. Men det kanske är så vi vill ha det? Den som sitter på högsta pinnen med fickan full med pengar och en stor fet krona på sitt huvud, när han dör vinner?

Vi får ta och slappna av lite när det gäller hetsen efter pengar, makt och höga hästar och bry oss lite mer om varandra.
Om jag är feminist? DEFINITIVT!! Men jag har samtidigt läppstift och är fan värd att ha det också, jag hatar heller inte män, vi kvinnor skulle antagligen lika desperat vilja hålla kvar våra maktpositioner om vi styrde, om historien var vår. Och snart är det vår, sen sommar. Och då bryr vi oss ändå bara om vilka nya sommarkläder vi skall köpa och har glömt det här inlägget för länge sedan?


Är det verkligen hit vi vill??

tisdag 29 januari 2013

Vad är egentligen sant?

Svaret är: INGET, vi har skapat allt! Om det är sant eller ej det vet jag inte.
Läser sociologi för tillfället och det vänder liksom ut och in på hjärnan.
Å ena sidan så är det verkligen intressant att vrida och vända på olika saker, plocka isär dem till smådelar och luska i varenda grej, beteende och tanke. Å andra sidan så kan jag känna, vaddå, skit samma. Vad spelar det för roll att veta allt detta. Men grejen är den, att allt detta skapar en fyllighet, ett ytterligare djup i min syn på människan och en förståelse för beteenden och vad det är som påverkar oss. Det blir som en social skiktröntgen jämfört med en vanlig slätröntgen.
Det spelar verkligen roll. För man kan inte ha en platt syn på människan. Särskilt inte om man som jag, har tänkt arbeta med dem, för dem. Det gäller att kunna få en så komplex bild som möjligt av varje individ man vill hjälpa för att komma åt kärnan eller kärnorna, till vad som skulle kunna leda till en positiv förändring.

Jag skriver kärnorna för jag är övertygad om att det ofta är många saker som leder till att en person hamnar i en otillfredställande livssituation. En taskig barndom enkom behöver inte vara den enda förklaringen. Strukturen man lever i, dvs miljö, bostadsord, rådande politiskt läge osv påverkar mycket vilka möjligheter man har. Och sist men inte minst, den egna inställningen man har till sig själv. Hur ser man på sig själv? Offer, överlevare, kämpe, obefintlig, oviktig, stark eller svag?
Be YOU for YOU!! Men ta inte dig själv på för stort allvar, då får man bara ångest!

Fragment ur min senaste vardag:

Köpt ny tröja och varit glad

Ätit lunch med sällskap som mest befann sig under bordet

Skrattat så jag nästan kissat på mig (VIKTIGT!!! Man håller sig frisk av skratt)

Ätit frukost, här är min bästa frulle. Två ägg och lite frukt. (förutom hotellfrulle då)

Gjort rosett av mitt eget hår

Pluggat

Fikat med min vackraste supergravida Cissi
 
Fått superduperfin tavla i födelsedagspresent av Anna Banan
 






torsdag 17 januari 2013

Brun

Leave her windows uncovered at night, and fill her room with the city lights.

Words med Ane Brun. En låt som satt sig djupt inne i mitt hjärta!

måndag 14 januari 2013

The Knife


Herreguuud, The Knife ska ut och spela live!! Jag MÅSTE!!! Antar att biljetterna till Sthlm tar slut på en sekund. Kanske skall man ta en tur till Oslo och se dem där den 15 maj?? Någon som vill hänka?

lördag 12 januari 2013

Bryta normer

Det var dom här bilderna jag ville lägga upp från början. Fick övergå till min värsta fiende MOZILLA för att det skulle funka. Bilderna ligger här men det går ju knappt att skriva... Hrmf... Ni ser ju glåmigheten i blicken min på första bilden, och härligheten i de andra. Det säger allt. Vi människor behöver inte bara varandras kärlek, ljus och värme för att må riktigt gott, utan även den från moder natur.






What if I never...

Det råder för tillfället en platthet i bloggen. Kanske för att jag badar för lite. I bilen efter träning, eller i badet. Det är där min hjärna kopplas direkt till hjärtat och sätter igång alla funderingar.

Härdsmälta

Det känns som jag stått ut länge nog nu och inte varit allt för gnällig över det som sker om och om igen, vintern! Nu är jag less.

Går inte att föra över bilder heller, bara gamla som jag redan lagt upp i bloggen tidigare. Äh... kör ett potpurri
Fet 2008

Pga Henne!

Jag 1979

Bästa filmen

Där står han bra

Kärlek

Tuff

Bästa vänner

???? Varför gjorde jag denna???

Sprang en mil förut, i regn.

Allmänt käck

Glåma på hästar

ÅÅh, ååååh!!

En veckas ren njutning

Ljuva ljuva Anna

Fina smarta Nina Hemmingsson


lördag 5 januari 2013

Dödslistor

Det finns dödslistor och så sinns det dödslistor. Denna listan är en musikalisk sådan....
Dom är inte rangordnade sådär att 1:an är mest dödande utan bara random.

1. Regina Spektor- How
2. Florence and the machine- Never let me go
3. Thåström- Över sundet
4. Anna Ternheim- Better be
5. Ane Brun- One last try
6.Ane Brun- Whats happening with you and him 
7.Ane Brun- Words
8. Thåström - Fan, fan, fan
9. Rebecka Karijord- Wear it like a crown
10. Anna Ternheim- To be gone.
11. Håkan Hellström- Jag vet vilken dy hon varit i
12. Håkan Hellström- Nu kan du få mig så lätt
13. Melissa Horn- Vår sista dans
14. Gillar egentligen inte Winnerbäck, men den här låten får mig att gråta som ett litet barn- Se dig om.
Lyssna inte på dom hä i en smäll. Risken för dödsångest är stor. Dom är underbara var och en för sig. Bitterljuva kanske...



fredag 4 januari 2013

Daniel Norgren - Howling Around My Happy Home (2011)


The soup is hot!

Det händer mycket nu. Jag har fått jobb i sommar, som enhetschef inom Falu kommnun. Inte riktigt klart än vilken grupp det blir för men det spännande. Samtidigt är det tentor skom skall fås tillbaks, kompletteringar att läma in, uppgifter att redovisa mm.
Samtidigt så pågår det en hel del aktivitet i hjärnan och hjärtat som man måste ta hand om. Livet är inte helt lätt. Men jämfört med var jag var för ca 10 år sedan så känns allt ändå underbart. Vad vore livet utan toppar och dalar. Typ helt skånskt. Nä, Dalarna är bäst...eller topparna?

Men först idag så blir det lite födelsedagsfirande med goda vänner! Det känns som en topp! Och så har jag en ny klänning också...som är blå.