Det blir synd om barnen... typ. Eller så är det bara jag som grämer mig. Många barn har långa dagar på fritids/förskola. Men mitt mål är ändå att ha dem där så lite som möjligt. Jag har valt att vara lite fattigare genom att jobba deltid. För mig är det värt det.
Barnen växer så sjukt fort och åren går fort nog. Hade jag spenderat åtta timmar om dagen på ett arbete så hade jag nog upplevt en hemsk stress och en känsla av att aldrig få vara med dem. Nä, deltid rules, så länge man klarar sig. När barnen blir större så kan jag jobba mer. Men den här tiden, som egentligen sträcker sig från 0-13 år är värdefull.
Utöver detta pusslandet så längtar jag efter ljuva sommarnätter, musik, människor och sol!
Och oron i bröstet kan dra någonstans!
Det är mycket nu....
Jag hade behövt två av mig just nu. Och så vill jag ha känslan som jag hade på den här bilden. Jag och Cissi var på väg till Oslo, det var "typ" sommar och hjärtat var lätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar