Jag vet inte om jag skrev om mina hjärtan? Har för mig att jag hade något inlägg om det. Hmm.. Iallafall så började det med ett hjärta i skum på badkarskanten. Jag låg och grubblade lite och undrade hur allt skulle bli. Och då dök det upp från ingenstans. Helt perfekt format.
Sedan efter några dagar så fick jag det här hjärtat i sten av min son. Han hade hittat det på skolgården och tänkt: Det här ska mamma få! Fint va..
Jag tror det är någon som ser efter mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar