Musikhjälpen i P3

Jag skulle kunna sitta och lyssna hela dagarna om det gick för sig. Jag gillar hur folk går ihop, jobbar tillsammans för att samla in pengar till ett välgörande ändamål. Detta året går pengarna till alla flickors rätt att gå i skolan. Jag önskar att vi kunde föra över lite av gemenskapen, sammanhållningen och samarbetet i vardagen också.
Men vi vill gärna ha en anledning att behöva gå samman. Jag tror också att det är lättare att skänka pengar och jobba för en sak vi har lite distans till. Det är något med oss här i Sverige som gör att vi upplever ett visst obehag när saker och ting kommer för nära. Jag menar, vi kanske har en granne som är gammal och skruttig. Vi ser hemtjänsten komma och gå flera gånger om dagen. Vi förstår att den här personen har ett stort vårdbehov. Men vi plingar inte på själva och frågar om vi kan hjälpa till med något.
Vi vill inte upplevas som påträngande, obehagliga och vi kanske har en uppfattning om att vårdtagaren inte heller vill vara till besvär.
Nöjer vi oss eller?
Jag är inte den som är den..jag är också sån. Men jag försöker att bli bättre. Jag undrar vad som krävs för att vi ska våga ta till oss det som finns nära, alltså det som är i vår närhet utan att vara oss nära in på livet.

Idag ska jag och barnen gå på bio. Det ska bli riktigt mysigt.