Gazas tårar

För er som inte såg dokumentären "Gazas tårar" så, kan ni se den genom att klicka på länken här under. Jag varnar för MYCKET starka bilder och känsligt innehåll. Den är absolut det värsta jag någonsin sett. Och även om den är jobbig att se så är det ens förbannade plikt som människa att inte vända bort blicken, inte låtsas om att det händer på vår jord om faktiskt inte är så stor. Inte i ett mänskligt perspektiv iallafall. Palestinier och Israeler...vad tillhör vem, vem är god/ond? Inget av det där spelar någon roll. Den enda slutsatsen jag drar efter detta är att när människor lider på det här sättet så är det ondska som genomsyrar allt. Så som de lider så kan jag inte med att stänga av tv:n och gå iväg. Jag lider oerhört av at se detta. Vad är det i jämförelse med deras lidande?? Jag kan gott ligga och gråta en stund och tänka på dem. Vad hjälper det dem? Såklart ingenting. De vet inte om att et ligger en tvåbarnsmamma och gråter i sin villa i Sverige, med två bilar på parkeringen, mat i kylen och en klädd julgran i vardagsrummet. Och oron över en bombattack är så orimlig att jag skulle uppfattas som sinnessjuk om jag hade den. Men det är själva idén liksom. Det är så lätt för oss att inte se. Vi kan välja att inte göra det. Men jag tror det är farligt. Vi kan inte distansiera oss till det som händer. Vi får inte bli för avtrubbade. Jag vill också njuta av livet, skratta, ha roligt, vara lycklig över att jag föddes i just den här delen av världen. Jag gräver inte ner mig över att andra har det svårt. Men jag tänker ALDRIG ,ALDRIG välja att inte se. Jag tänker ialafall göra nånting. Det lilla...ge en peng till de som aktivt jobbar för att hjälpa- det är det MINSTA! Vi får aldrig glömma bort varandra!

Det här är på RIKTIGT!!! Och i dokumentären så ser man att den här sista bilden är ganska vanlig. Och det är oftast inte bara ett hotfullt siktande, utan följs av en avtryckning. Gör nånting, en liten skillnad är också en skillnad.

http://www.youtube.com/watch?v=U0WKVhIpgr4