Eftertanke

Jag kom på en grej när jag tittade tillbaka på min "utmaning" som jag fick av Drakfruktsprinsessan. Och det var att, för ca 13 år sedan så dejtade jag en kille. Han var klart mer intresserad än jag, men jag gillade att vara med honom ändå på nåt vis. Vi var ju goda vänner trots att mina känslor inte riktigt var 100%, vilket han visste.
I vilket fall så träffade jag en annan kille efter ett tag som mitt hjärta bankade för. Jag ville vara ärlig och säga som det var till den här första. Så jag sade helt fint att jag träffat någon och jag vill inte såra mm mm, vara vänner osv. MEN grejen är att den här killen försökte ta livet av sig några dagar efter det. Han lyckades nästan, så nästan att 1 minut till hade dödat honom.
Det här är ju fruktansvärt nu när jag tänker på det. Då (med tanke på var jag var i livet och i vilket skick) så kunde jag inte riktigt ta till mig vad som hade hänt!!
Men jag hoppas verkligen att han har det bra idag. Han mådde såklart dåligt innan, men jag blev den utlösande faktorn.

På den tiden så värderade jag inte mig själv så högt och trodde nog aldrig att någon kille skulle reagera på det viset.

Tur att man lär sig att man är bra och betyder saker för människor! Annars hade man ju kunnat bete sig hur fan som helst??