En liten skinntorr jävvul!

Dagens bloggrubrik har inget som helst med inlägget att göra. Det var bara det att när jag lagade mat idag så kom "Glasögonorm" med den Eddie Meduza på radion, 88,8MHz såklart. Jag blev så glad! Jag sjöng med i den och dansade lite käckt mot min 8 mån gamla dotter. Hon gillade det.

Sist hade jag en dålig dag. Men det blev bättre. Helgen har varit bra. Vi har haft det lugnt och skönt hemma.
Idag har jag varit och handlat. Jag var inte det minsta sugen på att åka själv (sambon var sjuk, nedbäddad, och det äldsta barnet var hos sin pappa) jag hade ju iof sig bebis med mig, men jag var sugen på talbart sällskap. Så jag bad min vän C hänga på. Hon kunde inte just då, men skulle höra av sig senare.
Precis när jag parkerat bilen vid Ica Maxi så skickar hon sms. "Jag kan hänga med nu". Jag åkte och hämtade henne. Vi fjantade runt inne på affären. Pratade som Gulletussan och plockade det vi skulle handla. Blöjor, mat, kanske en chokladbit osv.
Sedan åkte vi hem till henne. Vi kollade lite gamla bilder och fortsatte vara hur barnsliga som helst. Ibland behöver man bara vara det, garva som fan och fjanta sig. Det var skönt. Sedan skjutsade jag henne till jobbet.

Har även varit och tränat idag. 1 timma på löparbandet. Men jag löpte ej utan gick fort som fan. I mina öron fanns blandad musik som bla Antony and the johnsons, Madrugada, NKOTB, The Knife, Alice in chains mm.Antony låtarna inte riktigt gjorde sig som pepp låtar i min träningsanda. Det blev bara en.

Nu har vi ätit och killarna spelar Mario. Jag längtar till Mia och Klara kl 20:00. Jag är sinnessjukt sugen på godis!!! Men det känns ju lite dumt efter min effektiva träning =( Buhuuu. Jag känner att det fattas godis i mit hjärta, men inte i min kropp.
Vilket jävvla öde!

Idag

...har jag en allmänt dålig dag. Munsår, skitigt hår, sjuk bebis, inga pengar, trött. Hoppas det vänder snart.
Jag är sugen på att gå på fest!

Pinsam tystnad

Just pinsam tystnad är inget jag brukar ha problem med, men jag måste skriva om en grej som blev så påtagligt pinsam att till och med jag ville ta till fysisk flykt.

Vi hade en rörmokare här som höll på att greja med ett omfattande arbete som tog honom 2 dagar. Han hade med sig frukost som han åt här. En yoggi, en banan, en morot och en passionsfrukt.

Dag 2 så satt vi i köket, bara han och jag, en kille i 25-30 års åldern. Jag bjöd på kaffe och vi småpratade om väder och värmepumpar osv. Redan från början kändes det lite sådär, åå vad ska jag säga. Men det gick helt ok...en stund.

Sedan kom den. Det blev SÅ tyst, varje sekund kändes som 1 timma. Vad händer? Jo. Radion bryter tystnaden. Med vad? Jo, STANNA KVAR, SNÄLLA SOV ÖVER HÄR JAG E DIN NU!! Fy fan, det kändes typ som att jag sjöng till honom. Ha ha ha ha ha ha ha, det var så hemskt. JAG ÖPPNAR MIG DU FÅR TA DEL AV MIN FÖRVIRRADE VÄRLD. Hjälp mig!!!

Herregud, jag tänker på det där varje gång jag hör den där låten nu. Undra om han upplevde det likadant?

Självplågeri

Varför gillar jag sådana hemskheter? Att bli knäckt i bitar, att få härtat sprängt av sorg? Den här filmen nu... den är så underbar. Men, den knäcker mig. Jag hittade den upplagd på youtube i bitar. Kollad lite på sista biten där. GUD alltså.

På något sätt så klarar jag det, för det är på film. Men samtidigt så vet jag att detta är verklighet för någon/några/massa barn i världen.

Detta knäcker mig och ibland så kan jag gotta mig lite på något sätt i dessa känslor (inte att andra har ett helvete på jorden, men att jag själv blir ett enda stort hjärta med alla nerver utanpå. Lindade runtom, hårt hårt). Som om jag får utlopp för massa saker jag har inom mig, koncentrerat i en kvarts/tjugo minuters storsörjade.

Jag tänkte på det idag när jag låg sida vid sida med min bebis. Hon skulle sova en stund. Så liten, trygg med mamma som ligger bredvid en stund och stryker lite på ryggen. ÄLSKAR henne så jag kan börja gråta bara jag tänker på det. TÄNK bara alla dessa små som inte får detta. Den kärleken och äktheten som jag känner.

Barn till gravt alkoholiserade människor, psyksjuka, knarkers, bebisar. Bebisarna ser ingen. Skolbarnen är det minst lika synd om, dom förstår, ser, hör mer. Men dom är ute blansd andra vuxna i skolan. Dom sänder ut signaler. KAN få, be om hjälp. Men dessa bebisar. Hur har dom det... får kanske ingen mat, torr blöja.

Jag klarar det inte.

Sådana här saker kan jag grubbla över tills jag spricker. Att just nu, här i samma stad som jag bor, finns det med störta sannolikhet barn som inte alls har det bra. Som är rädda för att gå hem från skolan, rädda för att somna, rädda för att vakna, rädda för att prata. Jag läste igår att mellan 100 -200 000 barn i sverige bevittnar våld i hemmet. Och 50% av dessa blir själva slagna. Fattar ni hur många det är!!!! Och så lägger vi på mörkertalet där också.

Jag har sagt det förr. Kom hit, ALLA. Jag tar hand om er.

Vad ska jag göra... ta en kopp kaffe och slappna av. Eller så får jag börja jobba med sådana här saker. Så att jag verkligen kan göra något!

Puh...det var dagens allvarliga tankar.

Nu ska jag börja fundera på mat... Sjömansbiff?

Help me!

Up and down!

FORTFARANDE så känner jag mig upp och ner. Men nu ändras det varannan minut. Å vad fina grejer vi har, den tavlan älskar jag osv.. fy fan vad ont i halsen, åå orkar inte laga mat. Men gud vad mysigt att krypa ner i soffan å se på tv. Men fan vilka fula kläder jag har på mig, vad tänkte jag?... Sådär går det nu.

Jag har nattat bebis och skall snart natta den stora. Sedan ska jag bara ligga ner. Kanske titta i en tidning , lite tv osv.

filmen...

Oh my gosh! Det verkar vara dundersvårt att få tag på den där filmen. Den gavs nämligen aldrig ut på DVD. Men nu har jag haft kontakt med några killar som via kontakt med producenten fått tag på den. Man kunde göra så förut, men inte längre.

Undra hur det står till med lagen runt sådana här saker. Filmer som inte går att få tag på annat än att dela med sig av rippar. Jag har ingen aning.

Why does it have to be so HARD??!!!

Filmtips

Till alla som inte sett Little Criminals, en film från 1995. Gör det!

Den är bland det sorgligaste jag sett, men såå bra. Den har ett tragiskt slut och då spelas "roads", med Portishead. Ännu en fantastisk låt som gjorts i denna värld.

Mitt hjärta blöder varje gång jag hör låten för jag refererar till filmen varje gång.

Filmen handlar om en ung kille som inte har dom bästa förutsättningarna i livet. Jag vill inte förklara så mycket, men filmen är så sevärd. Som det stod på Imdb "A remarkable film that you will wish you had seen sooner"

Tisdag

Jag håller fortfarande på här hemma. Nu skall väggprydnader upp, måste bara hitta rätt plats för rätt tavla.

Nåja, det löser sig.

Jag är inne i en period då mitt humör svänger otroligt upp och ned, flera gånger varje dag. Jag vet inte om jag kan skylla på att solen går i moln, eller att det byts låt på datorn till en lite mer deprimerande, melankolisk melodi. Eller om det helt enkelt är jag som är lite knäpp just nu.

Nyss sken solen in och NKOTB låtar sken in i mitt hjärta. Sedan gick solen i moln, jag bytte musik och vips så känns allt jobbigt.

Äh, det känns överlag rätt bra idag faktiskt. Ha ha, nu när jag läser igenom så är det ju knäppt, men.

Igår hittade jag en blogg tilllhörnade en väldigt bra, kreativ och duktig man vid namn P.Grön. Jag har länge älskat hans målningar och har ett par stycken. Han gav nyligen ut en bok som är väl värd att läsa. Där står massa bra saker. Vissa ljus gick upp för mig under min läsning. Till exempel varför jag älskar att ta en tur med bilen, bara åka en sväng.

När jag var liten och man gick hemma exempelvis en söndag så kunde pappa säga. Äh vi åker en sväng. Och så åkte vi, lite var stans.. vi ser vart den här vägen leder osv. Det var alltid spännande.

Det finns fler anledningar med det är inget jag tänker lämna ut här.

Idag kommer fadern upp och hälsar på. Vi har inte träffats sedan 3 Januari och det mötet varade i ca 3 minuter.

Nu skall jag betala min nedrans p-bot from hell!

Detta var det bästa för mig när jag var ca 10-12 år!

Sedan kom detta

väntan..

I´ve been high, I´ve climbed so high but life sometimes, It washes over me. (I´ve been high, R.E.M.) En av världens bästa låtar!! Lyssna och njut.( Den gör sig inte riktigt live, så sök den på spotify eller ladda hem den)

Nej jag har inte knarkat. Jag har spacklat, tejpat, målat, möblerat!

Jag skriver mer imorgon.

Glömdes bort!

Jag glömde ju, Jag och mitt äldsta barn A, vara ju och åkte på längden igår eftermiddag.

Det var riktigt mysigt. Men A var lite skeptisk i uppförbackarna. Han gled bakåt, ramlade, reste sig, ramlade, blev SKIT förbannad!! Han var så rolig så jag kunde inte låta bli att skratta så tillslut gjorde han detsamma.

Den enda rätt långa nedförsbacken grät han i medans han åkte. Han trodde han skulle ramla, men det gick bra. Han klarade den. Men han blev lite skraj. Han är lite harig av sig när det kommer till vissa saker. Sen på att cykla, simma osv. Men alfabetet kunde han utantill när han var 3½ år.

Iallafall så hade vi en mysig eftermiddag som belönades med varm choklad när vi kom i "mål".Det är så jädrans gött att sitta ute, himlen var lite mörkblå, solen började gå ner. En enda klar stjärna och en tunn strimma av månen lyste på oss. Det var finfint!

Igår: Pilates och Skidor.

Idag: Spinning och Skridskor.

När tar hurtigheten slut?

Aldrig verkar det som, för nu ska vi ut med pulka. Sen måste jag ha kaffe!

jodå jodå jodå

Imorse var jag uppe med tuppen. Och sedan bestämde jag mig för att sticka iväg på ett spinningpass med start kl 09:00. Men fy fan vad drygt det var. Dessutom hade jag lite träningsvärk sedan igår.
Uuh, jag höll på att spy efteråt. Och sedan igen, för vad ser jag på bilens framruta, ditsatt av någon blåklädd pissfitta (som Magnus Uggla kallar dom). JA!! Parkeringsbot!! 600:- äckliga spänn som jag inte alls har utrymme för. Nu var det helt och hållet mitt eget fel, slarvigt av mig var det. Icke uppmärksam på skylten som upplyste om detta förbud.
Ja, ja. Vad gör man? Skriver brev till kungen och förklarar att man har svinkass med pengar denna månad bla bla bla. Snälla kungen! Jag har två barn, en sambo samt ett marsvin att mata.

Nja, jag tänker inte göra nåt. Muttra lite, fan också osv.
Nu blir det ris.

Late night workout

Ja, jag tänkte träna ikväll. när J kommit hem från dagens snowboard åkning. Men jag skulle behöva kaffe för att hålla igång här hemma, städa lite, inte fastna framför tv:n. För då blir man slö och tänker "jag skiter i det". Nej, jag SKA iväg.
Imorgon ska jag på pilates kl 10.00, men jag känner att jag måste ner idag med. Mp3 fulladdad med bra musik och gå/springa på bandet lite bara, ev cykla lite. Jag hittade ett par skitfina umbro inneskor på sportbytet igår för endast 50:-. Verkade endast vara provade. Jag tror personen som haft dom tog på sig dom och gick ut, trampade i ett tuggummi och tänkte "nä, jag vill inte ha ett par skor med tuggummi under, jag skänker bort dom".
Tack för det. Men dom var yttepytte trånga. Men jag ska testa dom idag, kan hända det funkar ändå.
(kul att läsa om va??)

Nu har jag ont i magen efter att ha varit på 1-års kalas med fika och snabbt svept ihop en hel middag bestående av halvfabrikat, dvs pulvermos och annat. Fan det känns verkligen.
Uuh..

Mittwoch!

Vad ska jag skriva om idag då?

Hm.. till alla som undrat över det förra inlägget så kan jag bara tillägga att det är bra nu, inte helt bra. Men helt klart godkänt.
Idag har vi grejat. Farit runt och inhandlat diverse nödvändiga saker. Men vi har även gått på bio, jag och det äldsta barnet. Vi såg Bolt och den var bra. Jag är så blödig så mina ögon svämmade kanske över lite vid återföreningen i slutet. Ja, det kan jag väl avslöja, det går ju att räkna ut med lilltånageln. Och kan man inte det så... stackars!
Efter bio åkte vi till sportbytet och handlade längdskidor. Även detta till mig och min äldsta avkomma. 1000:- för pjäxor och skidor till oss båda. Samt ett par stavar. Helt överkomligt tycker jag, för det var rätt fina skidor.
Så vi ska hurta på med dom där någon dag.

Jag älskade att åka längdskidor när jag var yngre. (Gud vad bra man hade det. Ca 10 meter till elljusspår med fina skidspår varje vinter. 100 meter till skridskoplan) Vi var ofta ute i spåren, min vän F och jag. Det var skoj.
Pappa hjälpte med valla så det var alltid perfekt.

Jag har haft det där i tankarna länge och för 2 år sedan så åkte vi till Sälen. Jag gillar inte vintersporter såsom slalom eller snowboard. Jag kanske skulle kunna gilla det men det är allt jävla meck som blir drygt tycker jag.. Massa kläder, kallt, lift, grejer å snören och allt.
Jag gillar när man bara kan gå ut... på med skor sen ut. När det ska meckas blir jag lite..nja!

Men.. där i Sälen iaf. Jag tänkte att något vill jag ju göra, förutom att ligga i bubbelpoolen. Så vi hyrde längdisar. Kasst vallade som fan och halt, lite isigt i spåren gjorde min skidtur alltigenom dryg.
Vi åkte typ 2-300 meter kanske. A grät och jag lessnade, J stod ut. Oooh, vad tacksamt det var. Ha ha ha!
Så nu vill jag ha en fin skidtur känner jag. Och på Lördag blir det skridskoåkning. Så familjen hurt kanske bor därinne nånstans iaf. Eller ej, jag vet inte. Jag är gärna ute på sommaren, ute ute ute ute, bada, grilla, fika. I LOVE!
Näe, nu ska Mammi ta sig en dusch!

Ja du...

Idag känner jag mig liten men stark. Och besviken, arg och fan ta dig. Det har inget med J, mina barn eller vänner att göra.
Men någon har gjort bort sig, big time!

Fan också. Va? Är det verkligen värt det? Tror denna någon att jag är dum eller? Ser inte, hör inte? Nej, vi bara låtsas som ingenting så märks det inte. Så gör vi, det blir jättebra, då sitter ingen med en klump i magen. Inte som syns iallafall.
Säger man ifrån eller håller man käft? Jag vet inte alls. Hade jag haft en stabil grund, fett med självkänsla så kanske jag hade bara sagt. Skyll dig själv... men.
Jag vet inte.

Tur att jag har J, underbara barn och fina vänner som är mina.
Kanske skriver jag ut någon dag, kanske inte.

Morgonen i ord och bilder.

I found this one, and i think it´s funny! (click picture to enlarge)




Hallå! Vi bor i Dalarna!!



Det här är nog det sista jobbet jag skulle vilja ha.

Lik i vatten är min största skräck . Jag är även rädd för djupa vatten av den anledningen. Tänk när du hoppar från hopptornet eller vad det nu kan vara på sommaren. Du kommer ner djupt i vattnet, nästan ända till botten av den sjö ni badar i. Du snuddar nid något med foten ( alger eller en hand tillhörande en död kvinna som bestämt sig för att gå i sjön) eller trampar ner i dyn och känner något där nere, är det sten? En gammal sko, en plastpåse eller.... en död kropp. Nä fy fan vilken fobi jag har.

Långgrundt eller kristallklart är att föredra.

Seriöst, det kryper i kroppen på mig. Ner och dyka efter just detta...med ficklampa, i isande vatten.
No way!

Börjar bli trött, sugen på allt.

Fiskpinnar och stekt potatis i all ära. Men någon vidare bakismat är det ICKE. Nu är det inte jättesynd om mig för jag har käkat en halv pizza tidigare idag. Jag var så sjukt sugen/hungrig då. Dock så var den inte så god som sist vi käkade den. För lite bea, lite vattning efter tomaterna mm. Så jag blev ju lite ledsen då, men tja. Jag fick väl i mig lite flott iallfall. Men jag känner att turen ner till macken efter läsk och familje guf är given.

Idag var vi och handlade på Ica maxi. Hade planer på att svänga förbi McD för ett par cheese. Men det var kö till parkeringen, bilkö alltså. Och en av dom anställda stod i neonjacka och dirigerade bilarna. What in da hell!! HUR ska dom ha klarat det därinne. Dom som inte ens kan fixa fram en Big Mac en tisdag förmiddag utan väntetid.
Dagens i-lands problem.

Fan jag kommer på mig själv när jag har sådana här tankar. Att man gnäller och blir irriterad för att inte personalen kan fixa fram en stor flottig hamburgare inom 5 min, när det finns människor som måste gå 5 mil för att hämta vatten i en kruka som dom får bära på huvudet 5 mil tillbaka och som skall räcka till hela familjen i 1 vecka.

Att man sitter och kollar i inredningstidningar och läser en hel artikel om vilken nyans man ska ha på sina väggar för att det blir snyggast. Å vi måste ju ha den som kostar 40 000, för då e vi coola och inne och då kommer alla älska oss.

Och samtidigt i en annan del av världen ligger söndersniffade mammor med sina spädbarn och sover på trottoarer.
Jag mår illa över mig själv och hela västvärlen ibland. Vi skulle kunna hjälpa så mycket mer. Och så får jag panik och vill hämta hit ALLA barn som inte har det bra. Jag lovar. Alla får bo här. Jag ska klappa dom på huvudet och ge dom kramar och varm choklad. Alla hundratusentals.

Oj, så snöade jag in lite. Men det är väl sådant man ska skriva om, sådant som ligger och bubblar i hjärnan dag ut och dag in.
Skitgrejer och världsomfattande, livsviktiga saker.

Igår...

...fick jag skjuts hem till C, vi käkade lite mat och drack en sherry, lyssnade lite musik. sedan gick vi hem till MP. På vägen dit pratade vi om hur folk tänker när dom cyklar i 200 km/h på snö/is gata. Då berättade C en grej som hände henne förra sommaren som är så jävla rolig. Och jag tror inte hon blir arg om jag delar med mig av berättelsen.

C går ut från krogen, svirig som aldrig förr. Kommer på, Ah!! Jag har ju cykeln, fan vad gött! På ett annat ställe står A (god vän) och ser hur någon svischar förbi på en cykel. Hon hinner se vem det är och ropar, Ring när du kommer hem! (detta borde ta max 5 min) Ca 15-20 min senare ringer A till C.
A: Var är du någonstans? Är du inte hemma än?
C: Nä! Jag är vid cityjouren (ca 100 meter från där A såg henne svischa förbi)
A: Men vaddå, du cyklade ju förbi för jättelängesedan, har du inte kommit längre?
C: Man kan säga såhär, det ENA däcket har åkt IN i det andra.

Trots detta så envisas C med att försöka dykla på cykeln, både 1,2 och 3 gånger. Hon cyklar in i diverse saker och ramlar X antal gånger.
När C vaknar dagen efter så är hennes byxor HELT leriga, bruna. Och när hon går ut så möts hon av ett djupt spår i gräsmattan och en demolerad cykel i cykelstället.

Jag dog nästan av skratt när jag fick höra om det här.

Så fortsätter jag om igår.
Jo, vi gick hem till MP. Där bjöds det på Chips, dip, grönsaker och ärtor( jordnötter). Guitar Hero och dryck. Det var mycket trevligt. M slöt upp, och senare kom A och AT. Jag drabbades av flera förkylningsattacker under kvällen. MP och jag hade en del gemensamt, vi har "boarn" (OBS Inte tillsammans), och kommer från skogen båda två. Har gått på samma högstadieskola, dock inte samtidigt.
Vi lyssnade musik och tjattrade in på småtimmarna. Men allt roligt har ett slut och kl 03.30 ringde jag efter en taxi och åkte hem.
Och nu sitter jag här med lite huvudvärk, men det gör ingenting. Kl 17,30 ska jag träna. Hoppas verkligen jag orkar.
Här kommer 3 bilder från igår. efter som jag bjuder på en ful så måste jag lägga med en fin också. Annars blir det ojämnt.

Utgång = ?

Ja, jag ska ut ikväll, typ. Vi får se hur det slutar men jag ska ut iallafall, inte sitta hemma om man så säger. VARFÖR blir jag alltid sån här. Samma som kaffestarr, skitnödig, nervös, svettig, illamående?? Varför, vad tror jag ska hända egentligen?


Slappen av Maria!!!
Som en gammal folkhögskolekamrat sjöng en gång på en bänk vid slussen i Sthlm. O aj aj aj aj slappna, O aj aj aj aj slappna!
Det ska jag nu.
Hej

Härmapa

Jag fick detta på facebook, men som min goda vän Åsa gjorde så lägger jag också det här. Det kändes roligare!

Regler: Kopiera detta och radera mina svar. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord eller ljug. Om den du kopierar detta ifrån heter något som börjar på samma bokstav som ditt namn, får du inte kopiera svaret utan lista ut ett eget. Lycka till!

1. Vad heter du?Maria
2. Ett ord på fyra bokstäver: Mono
3. Flicknamn: Malin
4. Pojknamn: Malte
5. Yrke: Mansgris
6. Färg:Mörkblå
7. Klädesplagg: Mjeans
8. Mat: Majs
9. Sak i badrummet: Mink
10. Plats/stad:Malmö
11. En orsak till att vara sen: Mens
12. Något man inte skriker: MUTTA
13. Film: Mullholland drive
14. Något man dricker: Mjölk
15. Band: Meshugga (vad fan kom den ifrån?)
16. Djur: Mulatt apa
17. Gatunamn: Märgelvägen
18. Bil: Mazda
19. Sång: Minne manne månne
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Magdans

space

Nu undrar jag.. varför blir det en mil mellan textstyckena om jag bara kör en space emellan.
Varför tror min blogg att jag vill ha det så långt ifrån att man måste scrolla i 3 år för att läsa nästa stycke?