Var inte rädd för mig...

Det får gärna bli 14 april nu... då spelar Thåström på magasinet i Falun. Ska bli underbart. Antagligen river han tyvärr inte av den här. Jag älskar hur han sjunger. Många sjunger fint och bra, men Thåström sjunger snyggt.

Annars så känns allt mest som Ryssland idag. Både inom och utom...

Enjoy the silence

Jag har förärats lite "ensamtid". Det är så skönt, även om jag inte vet var jag ska göra med tiden riktigt. Mycket av den har gått åt till att lyssna på musik. Kunna ta sig tid till det och leta leta, den ena för en vidare till en annan. Jag hittar och återupptäcker massa kärt.

Det som går hem är det som når in i hjärteroten.
Såklart!

Mimosa

Jag älskar verkligen doften, men den är otroligt odefinierbar. Den luktar inte vanilj, ros, gräs, ost, klorin, sten, jordgubbe, lakrits, bröd, jacka, lejon, ostbåge.

Jag tror den luktar som en blandning av sommar, vind, blandade blommor, himmel, bomull och regnbåge.

There´s something so half about us...

Man kan säga att jag vilar lite. Kanske...


You and me, you and me...you and me. We´ll be the same.

Nick Cave & The Bad Seeds - The Weeping Song

Daysleeper

Hela morgonen har jag gått runt och tänkt på massa musik ch varit så glad över att det finns så mycket bra som berikar mitt liv något oerhört. Ett band som varit med mig länge är R.E.M, och jag kom och tänka på när de spelade på Roskilde -99 då det var första gången jag såg dem live. Men du!! Det var ju som att stå uppe i självaste himlen på konsert. Jag letade fram en setlist för den spenlningen för jag minns att det var ett starkt parti i mitten av spelningen. Och vad hittar jag. Jo mitt i så kommer, i följd.
1. Losing my religion
2. Find the river
3. Everybody hurts
Vilken grej va. Jag minns det som igår. Den enda låten jag saknade ganska mycket var Nightswimming, men älskar Find the river, det är en av de bästa låtarna jag vet, och absolut en av R.E.M´s bästa.

...nu har jag gjort en lista med mina favoriter: R.E.M

När jag satt där och kikade igenom så kom jag på. På Automatic for the people. De sista låtarna där skapar en sådan stark känsla i mig att jag nästan spricker. Alla låtar på skivan är verkligen hur bra som helst, men skivan som helhet. Att lyssna på den från början till slut, det är magiskt! Den avslutar med, star me kitten, man on the moon, nightswimming och find the river. Det blir nästan för mycket...

Lyssna på Star me kitten om ni aldrig hört den, eller inte minns vilken det är. Vilken känsla. Det där är en konst som bara vissa besitter, att klämma in den där speciella känslan som får en att dra efter luft. När text, melodi och stämning i låten bara är sådär perfekt. Jag får samma känsla av I´ve been high och , ja massa andra låtar men. I love it!

OH! Vad jag längtar efter sommar och musik!

Find the river!
http://www.youtube.com/watch?v=KIJGlTu5sEI&ob=av3e

Who by fire...

Nu brinner det i knutarna. Jag har svårt att få ihop det. Man har ett schema i skolan och ett hemma, och just nu passar de inte ihop.
Det blir synd om barnen... typ. Eller så är det bara jag som grämer mig. Många barn har långa dagar på fritids/förskola. Men mitt mål är ändå att ha dem där så lite som möjligt. Jag har valt att vara lite fattigare genom att jobba deltid. För mig är det värt det.
Barnen växer så sjukt fort och åren går fort nog. Hade jag spenderat åtta timmar om dagen på ett arbete så hade jag nog upplevt en hemsk stress och en känsla av att aldrig få vara med dem. Nä, deltid rules, så länge man klarar sig. När barnen blir större så kan jag jobba mer. Men den här tiden, som egentligen sträcker sig från 0-13 år är värdefull.

Utöver detta pusslandet så längtar jag efter ljuva sommarnätter, musik, människor och sol!
Och oron i bröstet kan dra någonstans!

Det är mycket nu....

Jag hade behövt två av mig just nu. Och så vill jag ha känslan som jag hade på den här bilden. Jag och Cissi var på väg till Oslo, det var "typ" sommar och hjärtat var lätt.

tenta enta nta ta a

På Lördag är det dags. Har så sjukt många begrepp i min skalle just nu. Men jag hoppas jag skall klara den.
Jag känner direkt att det här inlägget blir helt ointressant för andra att läsa men jag gör det mest för mig själv... Jag kommer klara tentan, jag har koll, jag har koll.... osv. Övertyga mig själv nu. Du fixar det Maria. Fortsätt simma... Kan någon ge mig en flytväst så det går lite lättare?

Dollars

Jag tycker inte det är kul att lägga 2500:- på studentilitteratur även om det är nödvändigt. Det är en tråkig utgift.
Exempel på roliga utgifter kan vara: En god dricka, en trevlig bio, en härlig roadtrip-fika i bilen, en bra konsert, ett fint plagg, en god mat.

"Klicka här för att registrera dig som student".........så händer det INGENTING med priset: MEN....du får köpa en bok om matlagning för 69:- istället för hela 99:- Vill du det?
- Nej, Kunde man inte fått nå rabatt på boken för 449:- istället?
-Nej....

Typiskt dåligt.
Typiskt bra....grädde.

Dela med sig, eller snåla...

Jag har skrivit det förr, men jag skriver det igen. Att i badet kommer det mycket tankar. Det sägs att deprimerade människor och människor med ångest badar mycket och det kan jag skriva under på. JAg är inte deprimerad men ångesten finns där.

Det fanns en tid då ångest för mig, betydde typ "ånger", när man hade ångest för att man uttryckt sig töntigt till nån kille man tyckte var snygg, eller när mamma kom på att man hade skolkat från skolan. Det var ångest för mig då. Lyckligt ovetandes eller olyckligt omedveten?
 Men 1999 så kom herr (eller fru) ångest med stort Å. Den ångesten som på en sekund får en att tappa allt fotfäste man någonsin haft. Som får en att känna en känsla av döden svepa förbi. Som får en att vilja kräkas, ramla genom marken och krossa allt som finns. Den där som kommer inifrån och tillslut slår sig ut med full kraft. Den som gör dig rädd för allt!  HALLÅ LILLA MÄNNISKA, HÄR ÄR JAG!!! GÖR NÅNTING! Annars kommer du gå under!

Börja rota och gräv, ta tag i ALLT samtidigt.

Ångesten var den anomali (hela min kropp betedde sig oväntat) som ledde fram till mitt kanske största paradigmskifte hittills. På gott och ont.
Jag har kommit en lååååång väg. Men ibland kommer ångesten och säger...DU, du är liksom inte framme än. Fortsätt simma....

Och jag badar och badar...............

Mjauuuuuu!

It´zzz cooold. Jag vill bara ligga under täcket, i badet osv... Jag är som en katt. Jag gillar inte kyla. Jag gillar att ha det varmt. Jag gillar att bli kliad på. Jag gillar att äta. Jag börjar låta som Björn Ranelid. Har ni läst boken JAG, JAG, JAG!?
Gör det...

Nu ska JAG åka till MIN skola där JAG ska lära mig saker.

Dubbeltrubbel

Idag blir det combat trots PMS och allt vad det är (guds jävla straff till oss kvinns). Kan vara skönt att höppa ur sä lite. Jag tycker det är trist när saker kolliderar annars. I slutet av Mars så är det Småstadsliv 4 premiär i Alfta ishall. Inte alls långt härifrån.10 mil bara. Med fest å uppträdanden och filmvisning. Jag vill så sjukt gärna gå. Men hanen ska på bäveravslutning i Bjurs då.Tiiipiiiiskt! Kanske kan skramla fram en barnvakt iof sig. Jag vill verkligen åka. Kanske kan man få se Agneta Patrull remma iväg på skridskorne?!

För övrigt så känns det som att man är på väg åt rätt håll nu.... Jag hoppar alltid lite i tiden så känns det bättre. Typ såhär: Det är snaaart februari och då är det inte långt till mars, och då är det premiären som jag kanske kan gå på och eftersom det är i slutet på mars så är det nära till April, och i April spelar Thåström här i Falun och det längtar jag till som bara den. Och efter April kommer Maj så då känns det bra! Då kommer min årstid!

Det gäller att vara smart! 

Observerat

Jag skrev ju att jag skulle lägga upp min observation här och jag känner att jag kan göra det nu. Den är inlämnad och julen är snart ett minne blott...för den här gången. Jag har valt att ta bort en del i texten av privata skäl.

Jag har valt att observera Julaftonskvällen på en pub i staden där jag bor. En liten stad i mellersta Sverige. I storstäder är det ganska vanligt att man ”går ut” på julafton. Man kanske ses på en restaurang istället för hemma, unga människor möts upp ute på puben efter att man ätit med sina föräldrar. Men här, nej. Det är nästan som att svära i kyrkan. Jag måste säga att jag känt likadant. På något sätt har julen varit lite helig. Jag hade nog inte valt att göra den här observationen om det inte var så att vi skulle fira på juldagen på grund av att vi var en familjemedlem kort på själva julafton. Alla måste vara med, ingen får fattas. Julen är känslig.

Jag och min kompis anländer på puben 20:30. På plats finns ett gäng äldre herrar som sitter i den lite mysigare delen. Den som har en öppen spis, inte äkta dock. De ser ut att ha trevligt, är inte särskilt fulla och har fina kläder. Jag får känslan av att detta är ett gammalt grabbgäng som brukar ses såhär. Det finns också ett gäng killar i 25-30 års ålder. En av dem är så berusad så han får inte beställa mer i baren. Han avviker från platsen ganska snart. Jag känner en av dem och vi pratar litegrann. Han säger att han inte gillar julen. Han har tvingat sig igenom en julmiddag med sin mamma men sedan ville han bara därifrån. Vi pratar bara lite kort och sedan sätter jag mig med min vän igen. I baren står några enstaka personer, ensamma, fyllda till bredden.  Är man ensam så kan jag förstå att man går just hit. Det finns inget som påminner om att det är jul. Det är fotboll på tv:n och inget extra julpynt finns. Här är det neutralt.  Det enda man kan känna på att något är annorlunda är att det finns mycket gott om plats i lokalen.  Det är ingen vanlig kväll för de flesta är ändå hemma med sina nära och kära. Förutom vi som är här. Det blir som en slags outtalad gemenskap. Vi granskar varandra och undrar varför vi inte är hemma.
Det droppar in lite mer folk titt som tätt. Samma blandade klientel i ålder och social status. Vissa är väldigt finklädda. Några kompisgäng finns, någon ensam superberusad. Det som slår mig är att ca 95 % är män. Det känns som att många är ensamma pappor som är ute för att barnen är med mamma, och de vill bara glömma ensamheten för en stund. Det är ju bara spekulationer men många är i pappaåldern och det är normen i den här delen av landet, ja att vara förälder alltså. Jag beställer en öl och en man i baren, en av de ensamma fulla, tilltalar mig. Han försöker informera mig om hur jag bäst står i baren. Han gör det, han vill nog prata. Men han vinglar fast han står helt still och hans röst spricker i falsett och jag blir lite ledsen för honom.  En stund senare lämnar han lokalen, ensam. 
Efter några timmar när klockan börjar närma sig midnatt så är lokalen full av människor. Det börjar se ut ungefär som en vanlig Lördagkväll på puben i min stad. Förutom att, det är fortfarande 95 % män som är där. Jag lämnar stället strax därefter. Under hela kvällen har vi ”checkat” av varandra. Inte på det vanliga sättet pojke-letar-flicka, flicka-letar-pojke eller vad man nu föredrar. Utan mer på ett djupare socialt plan. Det hade varit väldigt intressant att samla ihop alla närvarande och gå en runda där alla fick berätta sin historia.

På vägen hem så tänker jag mycket på kvällen, men också på dagarna innan, saker som människor sagt, mina egna känslor och förväntningar. Och jag kommer fram till att julen är den högtid där vi extremerar vår sociala struktur. Tillhör vi en familj så är vi aldrig mer familj än på julen. Och är vi ensamma så är vi aldrig så ensamma som på julen. Och det ena behövs för att det andra ska existera. De ensamma blir extra ensamma för att de andra är så himla ”tillsammans”.
Så vad betyder julen?  Mitt svar blir att julen betyder något vare sig man vill eller inte. Man kommer inte undan. Den är oundviklig. Det spelar ingen roll hur många gånger den ensamme säger till sig själv att ”jag bryr mig inte om julen”. 

För när den väl kommer så känns den.

Vackert så guds änglar gråter.

Igår hände något så fint som gjorde mig glad. Vi har haft en skoluppgiftuppgift under julen. Vi skulle göra en observation och en intervju. Igår så satt vi tre tjejer från klassen och skrev på våra arbeten tillsammans och drack te. Jag frågade tjejerna om de ville lyssna på min observationsuppgift (som jag faktiskt var klar med och lite nöjd). De ville de. Jag läste för dem och vet ni vad.... båda började gråta. Och jag med. Det var så fint och det spelar ingen roll nu, om jag får IG ens. För jag berörde dem och det betyder allt för mig.

Jag kanske lägger upp den här sen efter att den redovisats.

HOLA!!

Oj, nu har det varit både jul och nyår och allt sånt där. Och snart har jag fyllt år också. Imorgon blir jag hela 33 jordsnurr. Fy fan alltså, nu får det vara nog. Jag stannar här tror jag.

Det här hann jag med förra året

Åkte till Sthlm med barnen och frös halv ihjäl

Framtidsmuseet i Blge

Sthlmsnatt med Cissi. En av de roligaste kvällarna på läänge!

Mycket pizza fr Salladsbaren när jag läste in ämnen på fornby och fick högsta betyg av fantastiska lärare.

Jobbade på Peace and Love, det var skoj och jag ska göra det i år igen.

VAR på Peace and Love

Flög på Peace and Love

Var i Stockholm med barnen och hade det alldeles underbart. Träffade en fin vän för sista gången. Fast det visste jag ju inte då. Hon finns inte längre kvar :(

Hade en superb kväll i Falun med snyggbrudar!

Lyckades med den här bilden som jag själv tycker är jättefin

Handlade...LURV?!?!

Började Högskolan! Och träffade ett härligt gäng brudar som är är sjukt tacksam för!

Träffade Sivert i Oslo då jag och Cissi vann biljette till hans releasespelning som var totalt grymmer!!

Hängde ut i Oslo city (HUR FAN VÄNDER MAN PÅ BILDERNA?)

Hängde ut i Oslos ghetto

Sprang midnattsloppet. (Fast det var innan, glömde bilden bara så den fick vara här)

Vad allmänt ljushårig

Åkte till Göteborg och såg...

SIVERT! Igen... får aldrig nog!

Firade jul och nyår, inte i profil, men typ.

Jag har ju såklart gjort massa annat också, men det skiter man väl i....